Svårt att ta alla dessa små konflikter. Blir något konstigt tomrum av att inte ta itu med ”verkliga” konflikter. Visst, skönt att kunna ge fingret i smyg åt min otroligt korkade granne eller åt något annat dumt men det gör nästan bara det mer tydligt att jag har andra konflikter jag borde ta tag i.
Hade man varit fullkomligt harmonisk på alla plan (är någon nånsin det i och för sig?) så skiter jag väl i min granne eller om jag stör mig på något annat? Känns inte som att jag vill börja nysta i det för mycket. Har ingen lust att ta reda på vad som verkligen är mina riktiga konflikter. I alla fall inte nu.
1 kommentar:
Det är nog ändå bättre att ta konflikterna när dom dyker upp... att peka finger när någon inte ser känns liksom inte som rätt väg att gå.
Det är säkert som du säger att man går runt och irriterar sig på småsaker istället för att ta reda på vad som är ens verkliga problem. Kanske bör man ventilera oftare?
Det är ett intressant ämne det här.
Skicka en kommentar